Jag kan återigen dricka latte utan att förvandlas till en f . s . n . e barbamamma . Jag är lycklig . Förövrigt så är jag ledsen på min mamma . Mamsen är i Göteborg och vaktar hus då min lillebror och svägerska är på Sardinien de små otäcklingarna( ja, jag är bitter ) Mams ville att jag skulle läsa hennes mail eftersom hon inte vågade sig på att komma in på min brors dator
Jag läser och sparar de som hon vill ha kvar och sen så kommer det som jag har väntat på
Mommie dearest : Jag har så mycket virus i datorn som jag fick av J , han skaffade inget virusskydd .
Ängeln jag : Va, det måste man ha!
Mommie dearest : Naej, men du såg väl hur det såg ut när du var här??
Ängeln jag : Jag tänker faktiskt inte på sädant när jag får komma och bo i människors hus .
MMommie dearest : Ja, men jag är här så mycket så jag ser alla bristfälliga lösningar på sladdar hur som helst , de är så opraktiska !! Och så är det så stökigt och skitigt här ( sagt då av en person som aldrig städar )
Megamesen Tania : Kanske det .
Jag blev så ledsen på vår mamma som säger så om min lillebror som är den snällaste mest generösa gästfria människa jag kan komma på . Ok de sätter inte städning och allmänt fixande i första rummet men det är för fan deras liv !!! Dessutom så jämför hon dem med min andra lillebror och hans fru som är maniska pedanter . Lillebror S är också obeskkrivligt generös och gästfri bör kanske tilläggas.
Sen så föraktar jag mig själv som inte säger åt henne , egentligen så är det av ren självbevarelsedrift eftersom jag vet vilka scener som utspelas om vi barn kritiserar henne. Hon gräter, skriver flera mail om dagen där hon berättar att hon inte vill leva längre och aldrig velat det och att hon nu inte längre har något att leva för nu när Birger ** är död. Tack för det liksom . Inte undra på att jag är konflikträdd och byter bloggadress istället för att ta obehagliga diskussioner med människor som då påminne rom mommie dearest .
Jag blir så trutt så trutt.
*J är min lillebror dårå
** Vår älskade bonuspappa som dog hastigt ifrån oss den 4/3 förra året och lämnade oss i en obeskrivlig sorg och saknad
